Whiskyprovning

En av de stora njutningarna med att dricka en komplex whisky är att utforska dryckens alla mångfacetterade smakämnen och doftegenskaper.

Att identifiera och hitta alla olika luktämnen och smaker är en utpräglad subjektiv upplevelse. Ingen kan säga precis vilka dofter eller smaker du känner!  Våra tidigare upplevelser präglar vår förmåga att sätta ord till det vi känner, när vi avnjuter och försöker beskriva en whisky. Att beskriva en whisky´s doft som ”nyklippt gräs på golfbanan en tidig morgon” kan kopplas till den självupplevda känslan man har när man peggar upp på golfbanan en tidig morgon. Provsmakning kan delas in i tre områden. Utseende. doft och smak.

Utseende
Whiskyn´s utseende berättar mycket om dess karaktär. En whisky, lagrad på sherryfat, ger en mörkare, djupare ton än en whisky lagrad på bourbonfat. Hur ofta faten använts före man lagrar whiskyn i dem, avspeglas också på whiskyn. Där kan man säga att obegagnade sherryfat ger den intensivaste färgen och sherryfat som används för andra eller tredje gången ger en ljusare färg. Hur länge whiskyn får ligga kvar i fatet avspeglas också på whiskyn, där äldre fat ger en mörkare färg. Allt populärare är det med olika avslutningar på whiskyn. Whisky som legat i ett vanligt bourbonfat under 12 år flyttas över till ett portvinsfat ytterligare två år. Whiskyn reagerar med portvinsfaten och får en djupare rödton. Whisky som inte kylfiltreras, som är vanligt med ”single cask” whisky, kan se något grumliga ut.

Doften
Doften, som är den viktigaste delen inom provningen, kan variera oerhört. Näsan har uppemot fem miljoner luktceller och kan detektera luktämnen utspädda till en del på miljonen. Det finns 32 primära lukter att jämföras med tre primära färger (grön. blå och röd) och fyra primära smaker. Undersökningar, som gjorts på kemisk väg, har lyckats identifiera 400 olika doftämnen i maltwhisky. Många professionella provsmakare förlitar sig helt på doften för att avgöra kvaliteten på whiskyn. Vanliga lukter man hittar är, till exempel, tjära och rök hos de tyngre Islaytonerna samt blommor och frukt hos de lättare Speysidetonerna.

Smak
Det finns fyra primära smakämnen: salt. sött. surt och beskt. Sältan hittar du tillsammans med sötman på lungspetsen. Besk smak detekteras långt bak på tungan. Surt är lokaliserat ute på tungans kanter. Undersökningar från Edinburgh har visat att Glenfarclas har den största mängden salt i sin whisky och människan har inte förmåga att känna och uppleva så små nivåer salt. men ändå gör vi det! Whiskyns viskositet mot tungan bidrar också till upplevelsen. Är whiskyn oljig eller vattnig?  Whiskyns kropp avgörs även i smakningen. Fyller whiskyn hela munnen eller passerar den högst obemärkt. Strävhet går att känna hos viss whisky under smakningen. Whiskyns efterlevnad i munnen, eftersmaken, varierar också betänkligt. De yngre whiskysorterna kan passera på några hastiga sekunder medan andra äldre och kraftigare sorter kan göra sig påminda timmar eller provningen. Inte att förglömma, under smakningen, är alla de luktämnen som går upp i näsan via svalget. Prova att smaka en whisky och håll för näsan!

Enkla råd inför en whiskyprovning
Som nämnts tidigare är det bara du som kan sätta ord på vad du upplever. Som ett stöd, finns dock ett flertal färger, dofter och smaker som du kan använda dig av vid provningen. En förutsättning för att du ska kunna avgöra whiskyns färg är att du har genomskinliga glas. Håll upp glaset mot en vit yta eller en färgad ljusare yta och försök sätta ord på färgen. Vill man göra det lite svårare, genom att ta bort en ledtråd och enbart förlita sig på lukt och smak, kan man dock använda sig av färgade glas. Snurra runt whiskyn i glaset och lägg märke till hur whiskyn beter sig. Om whiskyn börjar grumla sig är det ett tecken på att den inte är kylfiltrerad. Blir det oljiga ränder längs sidorna på glaset, när du slutat snurra, tyder det på en oljigare och många gånger fylligare whisky.

Glasets form kan också vara avgörande för luktämnenas koncentration. En klassisk tumlare släpper iväg alldeles för mycket av lukten, medan ett tulpanglas koncentrerar whiskyns luktämnen på ett mycket bra sätt. Mindre vinglas fungerar också bra. Börja med att försiktigt lukta på whiskyn outspädd. En spritigare ton och kraftigare lukt brukar vara vanligt. Att ha något för bråttom med att lukta på en outblandad starkare whisky (5O-60%) kan bedöva luktsinnet en lång stund samt även försvåra vidare provning. Späd sedan ut whiskyn med en del vatten så att alla luktämnen frisätts. ”Chefsnäsor”, som ansvarar för att destilleriernas produkter håller hög och jämn kvalité, brukar blanda ut whiskyn till ca 30%. Lukta några gånger och försök sätta ord på vad du upplever och känner. Vissa dofter ligger ytligt och andra djupt.

Smaka nu på whiskyn och se till att rulla runt whiskyn ordentligt i munnen, så att den kommer i kontakt med alla smakytor. Hur upplevs den? Fyllig, tunn, vattnig? Vilka smakämnen kan du hitta? Hur länge ligger den kvar i munnen? Hastigt passerande eller härligt kvardröjande.

Före du ger dig i kast med nästa whisky är det bra om du försöker “nollställa” lukt och smak. Drick lite vatten och ta exempelvis en mindre brödbit.

Lycka till!